I. Senaste utvecklingen inom EU:s CBAM-politik

EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM) gick officiellt in i sin "laddningsfas" den 1 januari 2026, vilket markerar övergången från administrativ deklaration till fullt ekonomiskt ansvar. Sex produktkategorier täcks initialt: stål, cement, aluminium, gödningsmedel, elektricitet och vätgas.

Sedan 2026 har flera betydande justeringar gjorts i CBAM:

(1) Koldioxidpriset är fortfarande högt

Under andra kvartalet 2026 låg priset på CBAM-certifikatet på€75,28/ton (cirka 585 RMB/ton), vilket bibehåller en hög nivå. Från och med 2027 kommer prissättningsmekanismen att övergå från kvartalsvisa till veckovisa tillkännagivanden, kopplade i realtid till EU ETS-auktionspriser.

(2) Standardvärdena minskade avsevärt

Den 31 juli 2026 utfärdade EU förordning (EU) 2026/1740, som i sin tur väsentligt reviderar CBAM:s standardvärden. Stålprodukter upplevde omfattande och betydande minskningar:

Produktkategori Föregående standardvärde (tCO₂/ton) Nytt standardvärde (tCO₂/ton) Minskning

Billets/Halvfärdiga (7207) 8.230 3,169 -61,5 %

Tackjärn (7201) 7,920 1,660 -79,0 %

Legerat stål halvfärdigt (7224) 9 960–10 000 6,110–6,180 -38 %

Den nya förordningen tar bort påslagskoefficienterna på 10 %, 20 % och 30 % från den tidigare (EU) 2025/2621-förordningen och återgår till differentierade standardvärden baserade på olika produktionsvägar.

(3) Utvidgning av omfattningen

Den 9 juli 2026 röstade Europaparlamentets miljöutskott för att utöka CBAM-området från basmaterial till nedströms färdiga produkter. I december 2025 föreslog Europeiska kommissionen att cirka 180 stål- och aluminiumintensiva nedströmsprodukter skulle läggas till, vilket omfattar maskiner, hårdvara och metallprodukter, fordonskomponenter, hushållsapparater och byggutrustning. Utökningen förväntas träda i kraft den 1 januari 2028.

(4) Skärpta åtgärder mot kringgående

Den nya förordningen stärker bestämmelserna mot kringgående, där "mindre bearbetning" inte längre anses vara en legitim undvikande metod. När kringgående mönster identifieras har kommissionen befogenhet att tillämpa straffvärden för höga utsläpp från ursprungslandet.

(5) Undantagströskel på 50 ton

År 2025 införde kommissionen en årlig importundantagströskel på 50 ton. Bedömningar visar att denna tröskel kommer att undanta cirka 90 % av importörerna samtidigt som den fortfarande täcker cirka 99 % av relevanta koldioxidutsläpp.

II. Konsekvensanalys för stålrörsindustrin

Som djupbearbetade stålprodukter står stålrör inför flera utmaningar inom ramen för CBAM:

(1) Direkt påverkan på koldioxidkostnader

Med hjälp av beräkningar av standardvärden kan export av ett ton CBAM-täckta stålprodukter medföra ytterligare koldioxidkostnader på 130 till 4 670 RMB. Även om CBAM-certifikat köps och återlämnas av EU-importörer, för importörerna ofta tillbaka en del av eller alla dessa kostnader till kinesiska leverantörer genom prissänkningar eller avtalsenliga klausuler om koldioxidkostnadsdelning.

Kinas stålproduktion är huvudsakligen masugns-basisk syrgasugn (BF-BOF), med CO₂utsläpp på cirka 2,0–2,2 ton per ton stål—betydligt högre än EU:s väg för elektriska ljusbågsugnar (EAF) på 0,4–0,6 ton. Baserat på EU:s koldioxidpris i början av 2026 på€88/ton, efter att gratis utsläppsrätter är helt utfasade senast 2034, kan CBAM-kostnaderna för stålexport till EU öka med€140–160 per ton.

(2) Expansionspåverkan–Stålrör direkt inkluderade

Tidigare kan stålbearbetningsprodukter som rör ha åtnjutit en viss buffert genom att inte klassificeras som "basmaterial". Men eftersom CBAM utvidgas till stål- och aluminiumintensiva nedströmsprodukter kommer stålrör, konstruktionsstålkomponenter och gjutjärnsrör att direkt inkluderas i regelverket.

Det är viktigt att förtydliga: CBAM-utvidgningen beskattar inte hela den färdiga produkten, utan beräknar snarare de inbäddade utsläppen av stål och aluminium som finns i produkten. För stålrör beräknar CBAM endast det inbäddade kolet i det stål som förbrukas i rörproduktionen.—De efterföljande bearbetnings- och tillverkningsutsläppen omfattas inte av tillämpningsområdet.

(3) Dubbel stapling av tullar och koldioxidkostnader

De nya EU-reglerna för import av stål som trädde i kraft i juli 2026 minskade tullfria importkvoter med cirka 47 % och fördubblade överskjutande importtullar från 25 % till 50 %. Koldioxidkostnader och tullhinder skapar nu en sammansatt effekt, vilket avsevärt ökar den totala skattebördan på export av stålrör.

(4) Betydligt högre efterlevnadströskel

Vid fullständig implementering av CBAM måste exportörer följa strikta rapporteringsskyldigheter för koldioxidutsläpp, inklusive redovisning av produkters koldioxidavtryck, verifiering av data från tredje part och inlämning av efterlevnadsrapporter. Kinesiska stålföretag står för närvarande inför brister i standarder för koldioxidmätning och system för dataspårbarhet, vilket skapar kortsiktiga risker för bristande efterlevnad.

III. Rekommendationer för exportörer av stålrör

1. Granska produkternas KN-nummer: Kontrollera om dina stålrörsprodukter redan omfattas av eller kommer att omfattas av CBAM-tillämpningsområdet senast 2028.

2. Etablera system för hantering av koldioxidutsläpp: Bygg digitala system för hantering av koldioxidutsläpp från produktnivå till leveranskedjenivå, och skapa autentiska, transparenta och spårbara dataregister över koldioxidutsläpp.

3. Prioritera rapportering av faktiska värden: Även om standardvärdena har minskats avsevärt, är de fortfarande högre än de faktiska utsläppsnivåerna för de flesta kinesiska företag. Att använda verifierade faktiska utsläppsvärden kan avsevärt minska kostnaderna för koldioxidskatt. Observera att rapportering av faktiska värden kräver professionell redovisning och verifiering av ackrediterade tredjepartsorgan.

4. Driv en koldioxidsnål omställning: Minska produkters koldioxidintensitet vid källan genom att optimera energistrukturer, införa koldioxidsnåla råvaror och förbättra produktionsprocesser.

5. Samordna med EU-importörer: Upprätta mekanismer för delning av koldioxiddata med EU-importörer och kommunicera arrangemang för koldioxidkostnadsdelning i förväg för att undvika förseningar eller förluster i beställningar på grund av efterlevnadsproblem.